Case 3: Är du pantad?

Är du pantad?

1.)

• 
  
  
  
  Ge minst tre råd hur de ska källsortera och förklara varför.
  
  
  
  
  
  
  
  
  1) Plastlådor / Kassar - Ett smart sätt är att köpa plastlådor eller plastkassar som man radar upp i till exempel tvättstugan eller i något annat rum där dem inte är i vägen. Så bestämmer man vart man ska lägga till exempel plast, papper, pantburkar eller glas och när dem påsarna/lådorna är fulla så åker man till närmste återvinningsstation och slänger dem. Jag tycker att det är ett enkelt och effektivt sätt att återvinna saker och det är inte svårt och mer ansträngande att lägga glasburken i just den påsen än i den andra.
  
  
  
  
  
  
  
  
  2) Donera / Sälja - Ett annat bra sätt är att ge vidare eller donera bort saker som man inte längre är i behov av. I stället för att slänga saker som du inte behöver längre så kan du sälja dem eller göra någon annan människa glad genom att donera bort den. Återanvändning av alla möjliga saker är väldigt skonsamt för miljön.

3) Kompost - är ett bra sätt att slänga saker som förmultnar. De saker som slängs tas hand om av naturen på ett sätt som helt och hållet är naturvänligt.

• 
  
  
  
  
  
  
  
  Ge exempel på två miljömärkningar, förklara varför de ska köpa miljömärkta varor.









Svanen, är en miljömärkning som har funnits sedan starten år 1990. Miljömärket är en av de största och det officiella miljömärket i Norden. Deras jobb är att kontrollera varor och tjänsters påverkan på miljö från det när den tillverkas tills den slängs som avfall. Dem kontrollerar även dess funktion och hållbarhet. Det finns runt 70 varor och tjänster som idag ha den miljömärkningen, genom att köpa varor som är märkta med den symbolen, köper du saker som är helt skonsamma mot miljön och hjälper där med att bidra till en bättre framtid.






Bra miljöval, är också ett av de mest kända miljömärkningarna och tillhör Naturskyddsföreningen. Deras uppgift är att märka produkter eller företag som uppfyller deras krav för att förbättra miljön. Dem fokuserar på att förbättra allt i från skog och hav till luften. Dem har ett flertal krav som butiker eller produkter måste uppfylla för att dem ska vara värda den symbolen. För att en butik ska bli märkt måste den till exempel ha ett stort basutbud av ekologiska varor och inte erbjuda ett större utbud av de råvaror som är utrotningshotade. Andra varor och tjänster som kan ha den miljömärkningen är transporter, textiler, elenergi, fjärrkyla och värme och papper. Deras krav är hårda och det betyder även att de varor som har den märkningen faktiskt har uppfyllt dem och är något som är bättre och mer skonsamt mot vår miljö.





• 
  
  
  
  
  
  
  
  Ge Motoki tips (argument med bra motiveringar) på hur han kan övertala sina föräldrar att bli mer miljömedvetna och tänka på att bidra till ett mer hållbart samhälle i framtiden.

Då kan börja med att berätta att även små små förändringar kan gör skillnad för ett helt samhälle. Genom att slänga en viss sak i ett annat fack än ett annat kan göra stor skillnad för dig, mig och för framtiden. Be dem att tänk efter om det är så här att dem vill att sina barnbarn ska växa upp, i ett förorenat samhälle. Om alla hjälper till slänger rätt sak i rätt fack så kommer det att göra stor skillnad längre fram i tiden. En person kan inte rädda världen helt själv, vi måste sammarbeta i alla länder och dag för dag börja gör en skillnad. Det kan vara att slänga sitt glasspapper i sopptunnan istället för att skräpa ner och slänga den på marken. Om alla kunde göra det så skulle det inte finnas något glasspapper som ligger och skräpar på marken. Du kan säga att det är samma sak när det gäller källsortering. Om alla skulle slänga glas i rätt behållare så skulle allt bara förbättras. Det är inte så mycket mer ansträngande att slänga den i rätt än i fel. Det är vi som avgör hur framtiden ska se ut, så varför kan inte just din familj vara en del av förbättringen av framtidens miljö. "Be the change you want to see in the world."

2.)

• 
  
  
  
  Ge minst tre förslag på hur de ska slippa ta med sig alla matvaror från Rom varje gång de åker till sitt fritidshus.
  
  
  
  
  
  
  
  
  1) Odla sin egen mat - Eftersom att grannen hade egna odlingar så måste det betyda att det är en bördig mark som går att odla matvaror på.
  
  
  
  
  
  
  
  
  2) Ta hjälp av grannen - Dem kan göra upp med grannen och kanske köpa lite av de råvaror som han producera och odlar.
  
  
  
  
  
  
  
  
  3) Matlådor - Dem kan göra i ordning matlådor hemma i Rom och sedan bara värma på dem. Det är enkelt och tar inte lika mycket plats.




• 
  
  
  
  Ge minste tre förslag på hur de ska slippa ta med sig alla sopor till Rom varje dag från sitt fritidshus.
  
  
  
  
  
  
  
  
  1) En kompost - är ett bra sätt att bli av med alla överblivna matrester. Det är inget som påverkar naturen eftersom att det förmultnar bort.
  
  
  
  
  
  
  
  
  2) Vart åker de andra in byn? - Det måste finnas ett ställe där alla andra i byn och deras granne slänger sina sopor.
  
  
  
  
  
  
  
  
  3) Kompost och lådor - En kompost där maten slängs och ett flertal lådor/påsar som dem slänger andra saker i, till exempel plast, papper, glas m.m. Eftersom att det inte ruttnar under tiden dem är borta så kan dem vänta med att tömmas till dem är helt fulla.

Det enda som behövs för att vår miljö ska förbättras från de skick den är i idag är att vi börjar göra minimal förändringar. Om vi alla börja göra småsaker i vår vardag lite annorlunda så kan det i slutändan gör att vi räddar jorden från alla föroreningar En person kan inte ändra allting helt ensam, om vi alla hjälps åt och samarbetar i alla världens länder som kommer det att märkas en skillnad. Släng din cigarettfimp i askkoppen istället för på marken och om alla börjar gör det som kommer det i slut ändan i inte finnas några fimpar på marken. En liten förändring gör skillnad och om vi börjar med de små förändringarna så kanske du influerar fler personer som börjar göra samma sak. Det är helt och hållet upp till oss hur vi vill att framtiden ska se ut. Det som vi gör nu kanske inte påverkar oss så mycket just nu men vill vi att våra barn eller barnbarn ska lida för något som vi inte skött bra. Jag tycker inte att det är ett schyst beteende och det hoppas jag att fler än jag tycker.

Case 2: Banan, till vilket pris?

BANAN, TILL VILKET PRIS?

1.)

• Varför odlas det bananer i Costa Rica?

Costa Rica och andra länder med varmt klimat har bättre tillgång till att odla frukter som bananer. Det klimat som behövs för att framställa bananer är inte densamma i Sverige som i länder med tropiska länder som Costa Rica. Frukter av alla slag är den störa varan som Costa Rica exportera så det måste finns bra andledningar till att dem odlas i just Costa Rica.

• Varför odlas det inte bananer i Sverige?

Sverige har inte det klimat som krävs för att kunna odla bananer. Det måste vara varmare i luften i en längre period för att bananer ska kunna växa till sig ordentligt. Bananer odlas inte i Sverige på grund av att klimatet här är som det är och där av ser vi inte bananer odlas i varje "Svenssons" trädgård.

• Hur transporteras bananer till Sverige?

Bananernas långa väg till Sverige brukar ske på flera möjliga sätt. Dem transporteras via båt, lastbils och kanske även via tåg. I det här fallet kommer bananerna från Costa Rica och transporteras till Amsterdam i Nederländerna via båt innan dem med lastbil blir transporterade till våra mataffärer i Södertälje. Innan bananerna kommer till båten som ligger i Costa Ricas hamn måste dem på något sätt komma dit också. Det är många människor, mycket tid och utsläpp som blir inblandade i dem här bananernas resa till mataffären. Det är nog ingenting vi tänker på när vi köper våra bananer i mataffären.

• Hur påverkar transporten miljön?

Rutten som bananerna har innan dem anländer i Sverige påverkar miljön något enormt. Lastbilschauffören Leffe gör den här turen från Amsterdams hamn 5 gånger i veckan, och dem bananerna går endast till matbutiker i Södertälje-trakten. Tänk då hur många andra städer och affärer som också är i behov av bananer som kanske har en ännu längre transportsträcka. Det är nog inte bara vi i Södertälje som behöver fylla på med bananer så ofta som 5 gånger i veckan. Då är det bara frukten banan som jag menar, och den frukten är inte den enda som erbjuds i affärerna. Tänk då på alla andra frukter som vi importerar som kräver ett tropiskt klimat för att dem ska kunna odlas och må bra. Jag tror och hoppas på att de som sköter transporteringen också tänker på att man kan passa på att skicka med andra frukter så som annanas eller liknande i samma båtlass. Jag tror nog att det finns folk som har tänkt på det innan eftersom man både sparar tid och pengar på att använda det sättet av transport.

• Hur kan transporten göras billigare?

Det sättet som gör att man kan komma undan lite billigare är att passa på att transportera sina varor tillsammans med någon annans. Då kanske man kan dela på kostnaden av transporteringen av frukten plus att man inte behöver göra turen en gång extra. Det gör även att transporten blir lite mer miljövänlig. Jag tycker att man kan passa på att exportera sina varor tillsammans med någon annan vara för att då sparar man på tid, pengar och utsläpp som förstör miljön. Då kan man kanske inte transportera lika mycket som om man bara fraktar en och samma vara men affärerna kanske inte behöver beställa in en sådan stor summa av bananer.

• Kan transporten göras miljövänligare?

Det som går att göra miljövänligare när det gäller transporten är att försöka få de varor som ska transporteras att "samåka". Alltså att transportera fler varor från samma stället för att vara snällare mot miljön.

2.)

• Är det bättre att varorna är ekologiskt odlade, även om de transporterats från Chile, Spanien eller kanske Kenya?

På ett sätt, ja. Men det behöver inte betyda att det är så jätte mycket mer miljövänligt . Man skonar naturen om man väljer att köpa ekologiska bananer eftersom dem inte har blivit bekämpade med olika medel som förorenar naturen. Utan bekämpningsmedel håller sig inte bananen fräsch lika länge som en som har blivit bekämpad. Då klara bananen kanske inte av den långa vägen till affären lika bra och då måste dem slängas mycket fortare och det är inte så bra det heller. Jag tror inte att plånboken håller med om att ekologiska varor är bättre eftersom priset är mycket mycket högre. Men det sättet är självklart ett alternativ som är bättre för naturen eftersom man inte behöver använda sig av konstiga medel av alla slag. Det borde ske på det naturliga sättet.

• Är det bättre att äta konventionellt (vanligt) producerade frukter och grönsaker från till exempel Sverige eller Danmark?

För miljön, ja. Men det skulle inte alltid vara så roligt för oss som bor i länder med kallare klimat att bara kunna äta närproducerade frukt och grönt så som potatis och äpplen. Det är klart att vi vill variera vår kost och testa nya smaker hela tiden men det kan ske i en rimlig mängd. Man kan tänka sig lite för vilka varor man köper beroende på vilken tid på året det är. På något sätt vill vi inte gå tillbaka flera år i tiden och leva på det som vi själva odlar och inte får ta del av andra kulturers kök och utbyte av varor men för miljön kan man tänka sig lite för ibland, i en rimlig mängd. Det är klart att affärerna vill sälja och tjäna massor av pengar hela tiden så dem tänker inte så mycket på vad, och vart ifrån de varor som de beställer kommer ifrån och hur mycket det sliter på miljön. Men det ansvaret kan också ligga lite hos inköparna på mataffärerna. Dem kanske inte behöver köpa in så stora mängder av bananer som inte är närproducerade, men då kanske dem förlorar kunder om bananerna inte räcker till och det är något som ingen affär vill råka ut för. En annan idé är att sänka priset på de ekologiskt närproducerade varorna så att fler personer köper dem. Jag vet att vi i vår familj och säkert många fler, inte alltid köper ekologiska produkter eftersom priset mellan en konventionellt och en producerad vara skiljer sig ganska mycket från varandra. Sänks priset på de ekologiska varorna, kommer fler att köpa dem eftersom jag vet att folk vill hjälpa till men tvekar på grund av prisskillnaden. Vilket i sin tur hjälper till att förbättra och hindra miljöförstörningen. Svaret på frågan är alltså att det är bättre miljömässigt men det kommer inte göra oss människor gladare om vi endast ska köpa närodlad mat.

3.) Finns det en vara som säljer mycket bra på en marknad går det bra för försäljningen. Det är något som alla företag siktar mot, att tjänsterna eller varorna säljer så att dem drar in massor av pengar. Då får bananerna, i det här tillfället en hög begäran och efterfrågan vilket gör att utbudet av frukten ökar och företaget får in mycket pengar i vinst. Om landets ekonomi inte går så bra vid ett tillfälle så hamnar landet i en låg konjunktur. När det blir låg konjunktur så blir pengens värde mindre och man förlorar pengar. Då blir människorna inte så sugna på att handla eftersom pengarna inte riktigt räcker till och då måste affärerna minska priset och utbudet av sina varor. Det är för att efterfrågan har minskat och då köper folk färre saker, vilket i sin tur gör att affärerna och företagen måste minska priset för att få mer folk att blir intresserade. Om välståndet i ett land är tvärtom och det går det bra och pengarna rullar in som dem ska kallas det för hög konjuktur. Då ändras priserna igen och då höjs dem i stället eftersom folk blir mer shoppingsugna. Då blir plötsligt begäran och efterfrågan hög igen och då höjs priset för att affären eller företaget ska tjäna mer pengar som är målet med hela affärsidéen. Ibland kan det bli så att priser blir jätte höga, och det kallas för inflation. Så för att sammanfatta det hela kort så är det vi köpare som bestämmer priserna genom att handla mycket av en vara, allt handlar om begäran och efterfrågan.

Asiatiskt tema!

bild tagen av mig.

Först ut var det Asiatiskt tema och då bestämde jag mig för att tillaga den kanske mest typiskt Asiatiska rätten, Sushi! Det är ganska simpelt att tillaga eftersom att det enda som man behöver är noriris, sushiris, gurka och lax. Efter det är det bara att rulla ihop allting i noririset och sedan skära dem i bitar.

BON APPETIT!

Case 1, Spår 2.

Amerikanska köket vs. Ryska köket

Jag trodde först när jag valde just det amerikanska köket, att det skulle bli lätt av välja en traditionell maträtt. Jag valde USA för att det är något som intresserar mig och speciellt det amerikanska köket, och Ryssland för att det ligger på andra sidan jordklotet av USA. Men när jag satte mig ner och tänkte efter kom jag på att den frågan blir krånglig att besvara eftersom det helt beror på vart någonstans i USA du befinner dig. Eftersom att landet är så pass stort så varierar det vilka maträtter man oftast äter och det beror också på hur klimatet är i olika delstater. Jag hade svårt att bestämma mig men sedan tänkte jag lite på vad som är vanligast generellt. Vilken rätt man kan få tag på nästa var som helst i Amerika. Jag funderade bland annat på sweetpotato-pie med kalkon, macaroni and cheese, club-sandwich eller hamburgare. Men något som man lätt förknippar med USA måste vara baby back ribs. En stor tallrik med revbenspjäll dränkta i BBQ-sås med krispiga pommesfrites och coleslaw på sidan. Andledningen till att jag valde just de här två länderna var både för att dem är de största länderna i världen så därför borde det finnas mycket fakta att hitta. Men också på grund av att de ligger så fruktansvärt långt bort i från varandra, nästan på andra sidan jordklotet. Jag ville ta reda på om, hur och varför de här två ländernas kulturer skiljer sig från varandra.

Baby back ribs och Brosjtj.

Baby back ribs är en av de mest vanliga rätterna som serveras i Amerika, men den upptäcktes dock i Asien innan den blev så stor som den är i Amerika idag. Rätten består av gris som är ett fläskkött, den serveras med benen men går lätt att bryta av och använda som både snacks eller en hel måltid. Det började med att grisen blev det första djuret som gick att tämja och använda som hushållsdjur. Detta började cirka år 6000 f.k, men 2000 år senare kom en kinesisk kejsare på hur man kunde börja använda tamgrisarna till att gör mat utav dem. Det var då fläsköttet började bli populärt i delar av Asien, kejsaren befallde sitt folk att starta en uppfödning av grisar. En man vid namn Hernando de Soto var den personen som kom med den nya mattrenden till Nord Amerika år 1575. Hernando tog med sig 13 grisar till Florida, och då det började sprida sig till delar Amerika. År 1760 startade president George Washington upp en uppfödning av grisar, och rätten har enda sedan dess varit en stor del av Amerikas matkultur. USA är ett land med bra tillgång till både att odla mark och uppfödning av djur. Det beror till stor det på vart i USA du befinner dig i men de större delarna av landet har bra naturresurser. Grisar är ett av de djuren som finns nästan över hela världen och är ett av de vanligaste köttet som vi människor äter. Förr i tiden var den vanligaste tiden på året då man åt fläskkött under höstsäsongen. Då hade grisen götts och växt till sig under våren och sommaren. Sådant är ingenting som vi använder oss av nu eftersom att allt moderniseras och det kommer nya sätt att förbättra varor. Maträtten kanske inte är den nyttigaste i världshistorien men som de flesta vet så är inte USAs befolkning en av de nyttigaste heller. Rätten går att tillagas på flera olika sätt, t.ex. rökt, grillad, kokt, eller som grytkött. Hur du vill tillaga rätten är helt upp till dina behov utifrån smak eller religion. Det vill säga att den kan gå att lagas "kosher".

Borsjtj är Rysslands nationalrätt. Borsjtj är en slags soppa som till mesta dels består utav huvudingridiensen rödbetor, och kan serveras både som kall och uppvärmd. Vilket är det som ger soppan en sådan mörkröd färg, men innehåller även varor så som lök, korv,vitkål och till och med vodka. Rätten är väldigt vanlig i de flesta östeuropeiska länder och innehållet kan variera lite beroende på vilket europeiskt land som soppan tilllagas i, och vilken säsong på året det är. Man stoppar helt enkelt i de primörer som säsongen har att erbjuda. Soppans huvudingridiens rödbetan är en av de största i rotfrukt familjen, och är mycket vanlig i ett flertal länder i Europa men sägs ha sitt ursprung från grannlandet Ukraina. I Ryssland var det förr i tiden vanligt och viktigt att man åt mycket energirik mat så man klarade av de oerhört kalla vinter månaderna. Soppa över huvudtaget är en typisk förrätt i de central- och östeuropeiska delarna och framför allt i Ryssland. Jag trodde först att de rätterna som är populärast skulle variera ganska kraftigt från varandra eftersom landet är det största i världen. Men det som är "vanlig" mat här är stabbig, engeririk mat så som kött, bröd, potatis, smör och ägg. Allt som gick år för att hålla värmen och klara av den kalla vintern. Rotfrukten spreds sig till Sverige någon gång mellan 1600-1700-talet och började sprida sig till andra länder runt om i norden väldigt kvickt. I Sverige används röbetan numera som tillbehör till svensk husmanskost så som pyttipanna. På grund av att rödbetan klarade sig så bra i kallare klimat, gick det alldeles utmärkt att dessutom odla rotfrukten i de norra delarna av Ryssland och andra delar av Europa. Rödbetan odlas i tvåårs-tid och är främst en rotfrukt som äts på sommaren men går även att äta och odla vid kallare tider eftersom växten klarar sig hyfsat trots det. Den större delen av den ryska befolkningen är rysk-ortodoxa och har varit genom många generationer. Andel troende växer bara mer och mer med tiden. Förr i tiden levde de ortodoxa på sina egna odlingar och det finns fortfarande människor som försöker hålla kvar de gamla sederna i liv. Det var även då viktigt att kunna odla mat själv. Till exempel under den längsta fastan i den rysk-ortodoxa-religionen som håller på i 50 dagar. Fastan börjar 50 dagar innan påsk och det är endast tillåtet att äta vegetabiliska varor som höll dig mätt. Rödbetor och andra rotfrukter var ett exempel på varor som uppfyllde de kraven.

I den tid vi lever i just nu, behöver vi inte tänka oss för lika mycket som människor runt om i världen behövde för ett antal år sedan. Vi importerar och exporterar alla möjliga sorters varor, vilket gör att vi inte behöver fundera så mycket på när vi äter en viss rätt och vad vi äter. Vi behöver inte heller odla vår egen mat eller föda upp våra egna grisar eftersom att det nu finns mataffärer som ligger lite varstans. Traditionella husmanskoster försvinner med tiden och det börjar redan märkasav. Inte ens skolan serverar "vanlig" svensk mat längre, jag säger inte att jag vill att allt ska vara typiskt svenskt men det är inte på många ställen som det fortfarande erbjuds pannkakor och ärtsoppa på torsdagar längre. Allt försvinner med tiden och vår matkultur influeras av andra kulturers, om några år kommer barn tro att svensk mat är pizza eller kebab. Jag märker redan nu att det tillmesta dels att det nästan bara är äldre människor som fortfarande äter potatis och ärtsoppa. Jag tror att det som vi refererar som "vanlig" mat i ett land är det som var vanligt för väldigt många år sedan och inte vad som är så populärt just nu. På den tiden när man var tvungen att tänka sig för innan man odlade sin egen mat. Nu för tiden åker vi minst en gång i veckan till närmaste affär och handlar på oss det som vi är sugna på, och tänker inte alls på vad vi äter vid vilken tidpunkt på året. Vad som gjorde en rätt till en "vanlig" rätt i sitt land beror nästan helt på hur klimatet var. Eftersom det hade en stor del i vad som är möjligt att odla gör det att vanlig råvaror varierade från land till land. De två länderna som jag valde att jämföra är världens största vilket gör att det finns många sorters olika klimat och tidszoner i olika delar av landet. En del delar av landet är mer till för att odla på och en del är gjorda för annat. Jag märkte särskilt av skillnaden när jag sökte information om USA, deras nationalrätter varierar från delstat till delstat vilket gjorde att jag fick lite problem med att välja en rätt av alla möjliga. Jag bestämde mig slutligen för revbensspjäll efter mycket tänkande och funderande på vad som var typiskt amerikansk husmanskost. Jag kunde inte jämföra Rysslands rätter på samma sätt som de amerikanska. Det ryska köket är inte så vanligt i Sverige och i andra länder som det amerikanska är. Jag vet inte om det var brist på information på Internet eller om det är endast är Brosjtj som är vanligt i hela Ryssland. Det var brosjtj och en fåtal andra soppor som jag hittade information om. Det kan ha varit för att så få människor visar intresse för det ryska köket, vilket resulterar i att det inte är många som skriver om det vilket i sin tur resulterar i att jag inte hittar någon information på internet om det ämnet. Jag vet att den amerikanska matkulturen inte bara har spridit sig till svensk mark, utan även till nästan alla andra länder i världen lika så. Det ryska köket är inte stort i något land förutom sina närmsta grannländer och har inte påverkar världens mat på ett lika stort sätt som det amerikanska har.

Nulägesbeskrivning utifrån frågor

Nulägesbeskrivning utifrån frågor!

Vilken mat äter du?

I min familj äter vi mycket pasta. Oftast pasta med någon sås, så som carbonara eller tomatsås. Det är nog för att det går ganska snabbt och är enkelt när man ska iväg och träna eller spela match.

Var tror du att den kommer ifrån?

Pasta är något man förknippar med Italien, så jag tror nog att det kan vara där rätten kommer ifrån. Det är så klart inte bara i Italien som man äter pasta, utan runt om i hela världen. Rötterna kommer nog därimot från pastans land, Italien.

Varför äter vi sådan mat i Sverige?

Jag tror nog att den är ganska vanlig eftersom det både går relativt snabbt och att det inte kostar en förmögenhet. Svensk husmanskost består oftast av köttbullar och makaroner eller köttfärssås med någon slags spaghetti.

Vad gör du med den mat som blir över?

När det blir mat över efter en middag så gör vi först matlådor som mamma eller pappa tar med sig till jobbet. Blir det ännu mer rester så slänger vi dem i den gröna påsen.

Försök att beskriva Södertälje som en matstad.

I Södertälje finns det mycket pizzerior och kebabställen. Det är nog för att det bor mycket folk med utländskbakgrund här, dem tar med sina traditioner över till vår stad. Om du ska köpa en pizza någon annan stans i Sverige måste du betala nästan dubbelt så mycket som i Södertälje. Det är konstigt att en dagens lunch kostar runt hundra kronor på andra ställen i Sverige när den kostar 60 kronor här.

Vad vet du om matkulturer i andra länder?

Jag tycker nog att jag är ganska insatt i hur matkulturer ser ut i andra länder. Jag vet till exempel vilken maträtt som förknippas med vilket land. I Tyskland och dess grannländer äter man mycket korv, i Kina, Japan och andra asiatiska länder är det mycket risrätter som gäller. USA är kända för sina hamburgare, baby back-ribs eller någonting annat dränkt i fett. Sverige var förut väldigt mycket för potatis men det försvinner nog med tiden. Det är inte lika vanligt att man har kvar samma mattraditioner som man hade för. Till och med skolan har slutat servera pannkakor eller ärtsoppa på torsdagar, och den enda som jag känner som fortfarande är potatis ofta, är min farfar. Han har nästan en sorts fobi för kryddstarkmat. Det gör det svårare att testa på nya maträtter och det resulterar i att han stannar kvar i samma matvanor som när han var lite. Det var en "svår" tid för honom när dem besökte Thailand för där är dem inte rädda att krydda på maten lite extra och potatis är inte något som serverades på resturangerna.

På ett sätt är det roligt att man har sin egna kultur, även när det gäller maträtter. Men jag tackar definitivt inte nej till sushi eller någon annan maträtt från olika kulturer. Det är roligt att det finns ett sådant stort utbud att välja på.

Hur gör du med saker som du inte kan eller vill använda längre?

Jag ger ganska mycket av mina gamla leksaker eller kläder till min granne hon är några år yngre än vad jag är så det passar att ge dem vidare till henne. Vi planerar att någon helg framåt rensa igenom hela huset på onödiga saker som vi inte länger använder och sälja det på loppis. Det är ett bra sätt att bli av med massa onödigt strunt vilket resulterar i att det blir mer städat hemma, plus att man nog kan dra in en hel del pengar.

Vilka saker återvinner du?

Vi återvinner det mesta, det har blivit enklare nu när den nya sopptunnan har kommit. Det gör det enklare att sortera och man slipper åka till återvinningen med jämna mellanrum.

Vad gör du med dem?

Vi lägger dem i sopptunnan i det rätta facket. Är det större säker åker vi till "Returen".

Vad händer med dem sedan?

Dem bränns ner och återvinns, en gammal glaskflaska t.ex., blir till en alldeles ny flaska.

Hur återvinns saker i Sverige? I resten av världen?

Jag tror att vi i Sverige är ganska bra på att återvinna, jämfört med andra länder i världen. Vi har bra tillgång och lätt för att hitta återvinningcenter, jag vet flera ställen i närhet av var jag bor och Sverige är betydligt större än så. Det är nog inte lika vanligt att man återvinner i andra länder, tror jag. Dem har nog inte lika bra möjlighet till det.

Är du miljövän? Motivera!

Jag tycker nog att jag är en bra miljövän. Jag återvinner och slänger inte skräp på marken, och åker i en miljövänlig-bil. Det finns klart små saker som jag kanske skulle kunna göra bättre, till exempel att köpa mer miljövänliga kläder, men i det stora hela är jag miljövänlig.

Är din familj miljövänlig? Motivera!

Ja, det tycker jag nog. Vi återvinner, och smutsar inte ner i naturen bara för att vi är inte orkar gå fem meter till närmaste sopptunna, och kör miljövänligt. Det finns även här små saker som skulle kunna göras bättre, särsklit när det gäller varor man köper men vi sköter oss bra.

Vad vet du om produkter som sliter mindre på miljön? Kan du ge några exempel på sådana produkter?

Jag har inte så bra kolla på produkter som sliter mindre på miljön men jag vet en del produkter som gör det. Jag har hört att tillverka jeans inte är så lindirigt för miljön. Kläders som ska se slitna och blekt ut har jag hört inte är så miljövänligt, både för naturen och för dem som tillverkar den varan. Vilket oftast är barn som tvingas hålla på med barnarbete i fattigare delar av världen. Det som är mer miljövänligt än andra kan nog vara fairtrade-kläder som ibland finns att köpa på "H&M", och varor gjorda i återvunnet material. Jag vet att "Indiska" tillverkar en hel del varor i återvunnet material, jag har någon sådan hemma och tycker om stilen.

Hur tar du hand om dig själv?

Jag tar hand om mig själv bra, äter rätt, motionerar, och sover den större delen av natten.

Motionerar du? Hur ofta? Varför?

Ja, jag tränar volleyboll 3 gånger i veckan. Jag gör det för att jag tycker att det är rolig sport att hålla på med, och för att det är bra motion. Jag spelar också matcher eller tuneringar minst en gång i veckan, plus gympapassen och den dagliga motionen jag får varje dag till och från skolan och träningar.

Tränar du för mycket eller för lite? Motivera.

Jag tränar lagom mycket. Ibland känns det som om jag är upptagen var dag med träningar, särsklit när det finns läxor att göra, men det är nog lagom mycket ändå.

Vad behöver du för att orka med en hel dag?

Det viktigaste om man ska orka med en hel dag är att få i sig en stor och nyttig frukost. Jag är själv inte så förtjust i att äta frukost på morgonen, men min mamma försöker tvinga i mig någonting. Jag gillar speciellt inte mackor men försöker att göra "roligare" saker så som omelett, pannkakor eller våfflor. Vatten är något som man inte klarar sig utan så det är också en viktig del om man ska orka med allt som händer under en dag.

Varför tror du att vissa tränar för lite?

Det kan nog bero på orsaker så som, brist på tid eller ork. Vissa har inte en bra sammarbetsförmåga så lagsporter kanske inte är något som passar just dem. Jag tycker inte att det är en ursäkt att inte träna på. Det finns även individuella sporter eller andra sätt att träna på. gym, yoga, pilates t.ex.

Vilka trender tror du finns inom träningsområdet?

Jag kommer ihåg att det för några år sedan var väldigt populärt att hålla på med yoga, pilates, eller något likanade. Det blev trendigt runt om i världen och man kunde se i varenda skvallertidning att kändisar bar en yogamatta under armen.Men det är något som kommer och går, så fort någon kommer på en ny grej så blir det populärt men sedan kommer en ny o.s.v.

Vad är en varierad kost?

Det betyder att man kanske byter sina matvanor då och då. Att man inte äter köttfärssås och spaghetti till middag var enda dag utan att man varierar.

Äter du en varierad kost? Motivera!

Ja, jag varierar min matvanor. I min familj har vi inga bestämda dagar då vi äter en viss maträtt, utan vi äter olika rätter. Det är klart att det finns rätter som man kanske äter mer än andra för att man tycker om den mer.

Tycker du att det är viktigt att handla ekologiskt?

Nja, det är klart att det är viktigt och mer miljövänligt att handla ekologiskt men det är en sådan stor skillnad mellan priserna. Vi brukar köpa en del ekologiska varor, men vi handlar för det mesta dels "oekologiskt".

Vad tror du är skillnaden mellan ekologisk och "vanlig" mat?

Den ekologiska maten är oftast dyrare än vanlig. Det är för att den är mer närodlad, och inte lika

besprutade.

Vad är viktigast när du handlar, pris eller kvalité? Motivera.

Jag tycker att det beror på vad det är man ska köpa. Om det är ett linne tycker jag är det smartaste är att köpa ett från H&M för 49 kronor än ett från en "märkesaffär". Kvalitén kanske inte är i toppklass men vad säger att det superdyra "märkeslinnet" har bättre hållbarhet? När det gäller mat tycker jag nog ungefär det samma. En del varor, t.ex. kyckling som är lite känsligt brukar jag vilja köpa från ett större märke som jag känner igen. Vi känner nog alla till stormarknadernas egna märken, Coop Forums, ICAs eller Willys. Priset skiljer bara med några kronor men i slutet blir dem några kronorna en större summa pengar. Jag vet att de flesta varor tillverkas i samma fabrik som orginalet, eller det märkes som är känt för just den varan. Klassikern vinegum t.ex. är tillverkad i samma fabrik som Coop Forums "egna" vinegum. Det är exakt likadana godisar som smakar exakt likadant. Där kan jag tycka att det är lite onödigt att betala mer för något som är likadant.

Får du månadspeng? Vad använder du den till?

Jag får min veckopeng om jag gör mina sysslor. Jag får 100 kronor i veckan om jag gör det som står på mitt arbetsschema. T.ex. duka, plocka ur diskmaskinen, eller damsuga. Jag brukar därimot inte alltid göra min sysslor så därför brukar jag inte alltid få mina pengar. Jag extra-jobbar genom att dela ut tidningar i mitt område, och får in min månadspeng på det sättet. Jag dear ut en gång i veckan och får lönen insatt på mitt konto den 15 varje månad. Lönen beror på om det är reklam med och hur mycket men den ligger ungefär på 300-450 varje månad. Jag försöker spara men det händer att jag använder den åt nöjen så som shopping då och då.

Sparar du? Till vad?

Ja, jag sparar eller försöker rättare sagt. Min dröm är att åka iväg till college ett år i USA och det kostar runt 70-80 tusen så det är en hel del jag måste spara. Jag försöker sätta in då och då men på något sätt vill jag kunna ha roligt under dem åren jag väntar på att få åka iväg så hela lönen går inte dit.